Björn Krestesen

Svenska Dagbladet 8 november 2003

Bevarar ögonblicken
Likt en arkeolog går Björn Kresetesen till väga när han målar. Han gräver i våra minneslager efter spår av det ursprugliga, den sanna kärnan, något som för många av oss känns avlägset. Han spränger sig ned, river under en yta av vaneseende, kanske också av bjäfs och krafs. Han slår så att säga sönder de band som hindrar seendet, samtidigt som han ur spillrorna upprättar ett samband bakåt, med ursprunget.
Han vill också åt eftervärlden bevara ögonblicket, det han själv sett. Händers gnuggande, gnoende rörelser och löddret som skummar vid rengöring av en matta vill han rädda åt kommande generationers betraktare. Den mäskliga handen vill han föreviga i en på samma gång fryst och vitalt pågående rörelse.
Det långsamma ögonblicket.
Till och med samtal lämmar spår i tingen.
Tingen vittnar om vad som försiggått vid köksbordet. Innehållet, platsen ska bevaras.
Krestesen berättar alltså, han undersöker och ställar frågor. Men måleriet då? Jo det är distinkt, och ljuset böjar skingra de mörkaste stråk som förr kanske skymde seendet.